Reseberättelse – The 34th Congress of the International Society on Thrombosis and Haemostasis (ISTH 2026), Paris, 11–15 juli, 2026

Sofia Ramström, docent vid Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Örebro Universitet, delar med sig sig av sina erfarenheter från ”The 34th Congress of the International Society on Thrombosis and Haemostasis”.

Här kommer enligt instruktion min reseberättelse från ISTH 2026 i Paris, för vilket jag beviljats resestipendium från SFKK.

ISTH 2026 anordnades 11-15/7 i ett stekhett Paris, men konferenscentret Paris Expo Porte de Versailles erbjöd både svalka och ett fullspäckat program för de mer än 6000 deltagarna.  Det är omöjligt för mig att summera innehållet då man bara kan gå på en bråkdel av allt som erbjuds, men för den intresserade finns 2684 abstracts och det fullständiga programmet tillgängligt på https://isth.m-anage.com/programme?segment=abstracts&sort=short&view=list .

Som ordförande för vår ”Scientific and Standardization Committee” (SSC) för ”Platelets in Health and Disease” så är jag ansvarig för att planera vår session vid ISTH-konferenserna, samt att leda och koordinera vårt arbete med projekt som syftar till att ta fram expertkonsensus, rekommendationer och råd rörande både trombocytforskning och klinisk praktik (se https://www.isth.org/page/ssc  för mer information om så önskas). I år innehöll vår session bland annat en tematisk del med titeln ”Antiplatelet drug monitoring – when and how or not at all?” där kliniker inom kardiologi och neurokirurgi fick ge sin bild av dagsläget, innan vi presenterade de aktuella projekt som vi har inom detta område. Det man kan konstatera är att även om rutinmässig testning inte ska genomföras enligt internationella riktlinjer så nämner alla att det i ”särskilda fall” kan vara berättigat, så att utvärdera evidensläget och vägleda kliniker kring vilka dessa fall kan tänkas vara, och vilka tekniker som kan vara mest informativa bedömer vi som ett viktigt område att studera som en del av vår SSCs verksamhet.

Ett nytt inslag på ISTH var de sessioner som kallades ”Expert insights”, där en 30 minuters introduktion av en expert i ämnet följdes av 15 minuters frågestund, vilket gav större möjligheter till interaktion och att få del av andras frågeställningar och problematik. En sådan rörde ”How to approach patients with a bleeding tendency”, där Ross Baker från Australien delade med sig av sin syn på saken. Han betonade vikten av noggrann anamnes och BAT scoring samt upprepad testning innan en patient diagnostiseras med von Willebrands sjukdom, eftersom variationen i vWF-nivåer över tid och överlappet med personer utan blödningstendens är så stort. I dagsläget bedömde han att 60-70% av deras patienter med mild till moderat blödningstendens klassas som ”Bleeders of unknown cause (BDUC)”, men trodde att ett bra test av sekretion från dense granule skulle kunna identifiera detta som en faktor som kan förklara blödningstendensen hos en del av dessa i framtiden. Han betonade även vikten av fullständig information och kontroll över preanalytiska faktorer och annan medicinering vid tolkning av resultaten för denna patientgrupp.

Även bland ”State of the art”-sessionerna fanns det i år flera innovativa grepp med paneldiskussioner och annat för att få in fler perspektiv och möjlighet till mer interaktion med deltagarna och mellan föreläsarna. En sådan session var t.ex. den om ”Real-world mobile and remote diagnostics in platelet and megakaryocyte disorders”, som jag tyckte var särskilt intressant då den sammanförde praktiker från olika världsdelar och lät dem dela sin syn på detta och diskutera vad de hade gemensamt och vilka arbetssätt som kunde vara mer generellt applicerbara. Rutvi Gautam Dave från Bengaluru i Indien sammanfattade sessionen i sin presentation och betonade att mycket värdefull information kan erhållas redan med noggrann anamnes/blödningsscoring och enkla test på plats, då det är mycket enklare att transportera data än prover eller patienter. I de fall det bedöms relevant kan sedan detta kan kompletteras med att antingen genomföra tester eller skicka prover till ett mer centralt beläget labb för funktions- eller genetiska tester. Flera alternativ för transportabla lösningar för funktionsanalys med flödesytometri finns eller är under utveckling, vilket presenterades av Alexander Bye från Reading, där mycket aktivitet inom detta område just nu pågår i Jon Gibbins forskargrupp.

Tyvärr var årets version av konferensappen inte så användarvänlig när det gällde att hitta nummer på de postrar man sökt fram och ville besöka, vilket i alla fall för mig begränsade antalet man hann besöka. Men det var många som vandrade runt under postersessionerna, så förhoppningsvis fick de som presenterade en poster ändå nog med besök. Alla abstracts kan hittas via länken ovan.