Reseberättelse från ISTH 2024 Montreal

Sofia Ramström, Docent och Lektor vid Örebro Universitet, har erhållit resestipendium från SFKK och delar här med sig av sina erfarenheter från sommarens ISTH-möte i Montreal;

Den 24-28 juni höll International Society on Thrombosis and Haemostasis (ISTH) sin, numera årliga, konferens, denna gång i Montreal, Kanada. Den svenska midsommaraftonen märkte man inte mycket av, men däremot firades Den helige Johannes Döparens dag (Saint-Jean-Baptiste Day) på midsommardagen. Detta är en helgdag i Quebec, och sägs ha sitt ursprung i ett tidigare firande av sommarsolståndet, så det var inte så olikt ändå! De stora skogsbränderna i Kanada gjorde sig påminda med röklukt och dis vissa dagar, men lite regn mot slutet av veckan gjorde att detta märktes mindre då.

Nu var det dock inte så mycket tid att vara ute och göra annat, då konferensen hade ett späckat schema, särskilt om man som jag var där för att även medverka i arbetet inom ISTHs SSC-subkommittéer (Scientific and Standardization Committees), där jag för närvarande är ordförande för kommittén för Platelet Physiology. (Information om alla SSCs och deras verksamhetsområden och projekt kan hittas här: https://www.isth.org/page/ssc). Vårt arbete går ut på att tillsammans med ISTH-medlemmar världen över identifiera behov av standardisering och rekommendationer rörande metodologiska och praktiska aspekter inom våra ansvarsområden, och därefter initiera projekt för att kunna skapa och publicera vägledning kring dessa. Alla SSC arrangerar varsin session under konferensen där de presenterar resultat och planer för projekt. I vår session presenterade vi bland annat tre nyligen publicerade projekt, en multicenterstudie som jämfört reagens för ljustransmissions-aggregometri (PMID: 37331519), en rapport kring vilka markörer som kan användas för att skilja på prokoagulanta och apoptotiska trombocyter (PMID: 37172731) och en med rekommendationer vid flödescytometri i patienter med trombocytopeni (PMID: 37481072).

Konferensen i övrigt var som vanligt mycket stor och bred, så det är ganska svårt att summera dess innehåll på ett meningsfullt sätt. Ett ämne som var närvarande i många sessioner var immuntrombos, där det verkar vara mycket pågående forskningsaktivitet. Det kan nämnas att ”vår” Björn Dahlbäck fick hålla en av de fyra plenary lectures, där han berättade om ”A Life Spent Investigating Coagulation Factor V”. Andra uppmärksammade presentationer var 3-årsupföljningen av genterapi-studien GENEr8-1 för patienter med svår hemofili A, EVE-studien av förlängd VTE-profylax med låg dos apixaban i cancer-patienter, Explorer 8 där Novo Nordisks TFPI-antikropp concizumab testas i hemofilipatienter utan inhibitorer och CASTING som testade om en ”TRiP(cast) score” skulle kunna användas för att identifiera ortopedi-patienter med låg risk för VTE och som därför inte skulle behöva trombosprofylax. Det rapporterades även om att rekombinant ADAMTS13 nu fanns tillgängligt och hade visat goda resultat i patienter med medfödd TTP. Det presenterades också fynd från PAUSE-ER registret, som samlar in data om patienter på orala antikoagulantia som behöver genomgå akut kirurgi.

Vad gäller biomedicinska presentationer så var olika tänkbara mekanismer för immuntrombos även här ett återkommande tema, men mycket annat fanns också på programmet. Att FSP1 (ferroptosis suppressor protein 1) har identifierats som ett warfarin-resistent vitamin K-reduktas var en studie som väckte uppmärksamhet. Ett fynd som jag tyckte var spännande var att histon-frisättning är en viktig del i cytotoxiciteten för många ormgift, då detta indikerar att behandling med exempelvis icke-antikoagulativt heparin skulle kunna vara en potentiell global behandling vid ormbett.

Nästa års ISTH blir i Bangkok, Thailand 22-26 juni, och förhoppningsvis blir även det ett innehållsrikt och intressant möte!